Blog Image

“It never gets easier, you just go faster.”

En blogg om cykling och sånt

Med syfte att upplysa världen om hur underbart och hemskt det är att cykla. Och lite annat.

Göteborgsgirot 2019

LVG Posted on Thu, July 25, 2019 13:57:25

*Här var det öde*

Antal inlägg skvallrar om hur mycket jag har tränat det senaste året. En extreeeemt snabb sammanfattning är samboliv, plugg samtidigt som jobb och, givetvis, ynklighet och svagt träningspsyke (= jag är lat). Cykling är inte vad det har varit.

Göteborgsgirot gick bra. Det vill säga att jag kom i mål. Egentligen gick det riktigt, riktigt uselt, men det är inte anledning nog att gnälla ner sig.

För första gången var det inte strålande sol på Göteborgsgirot. Jag cyklade i underställ och handskar. Det var kallt till en början, men blev helt okej ändå.

Precis som förra året hejade mamma och pappa på, så även Tove och hennes föräldrar. Ännu en gång sprang hon med mig i den eviga uppförsbacken. “Sprang” är såklart en överdrift, om hon hade gjort mer än att småjogga på stället hade hon nämligen sprungit ifrån mig direkt. Jag cyklade så långsamt att mamma trodde att jag hade skadat mig… Att cykla i uppförsbacke efter ~10 mil är inte min grej, särskilt inte när krafterna tagit slut efter 6-7 mil.

Så som alltid när man anstränger sig över sin förmåga får man ont. Tiden efter girot har därför inte innehållit särskilt mycket cykling eftersom det har gjort ont i höfter och knän. Självklart finns bara en bot – att träna upp musklerna – men det tar tid när motivationen är låg.

Vi lånade en racer åt Tove och körde två rundor. Det var raka motsatsen till girot. Roligt, inte så smärtsamt och med glasspaus på mitten. Perfekt, med andra ord.

Dagens cykelrunda var mest bara varm. Hade jag inte jobbat i eftermiddag hade jag kanske softat iväg ännu längre, men nu fick det räcka med en kort tur i värmeböljan.

Peace out!



Göteborgsgirot 2018

LVG Posted on Fri, June 08, 2018 10:58:55

*** Som vanligt med en månads försening ***

Göteborgsgirot 2018 var kul! Helt klart det jobbigaste hittills, men med en formtopp likt en korv med bröd från ett ställe som egentligen säljer mjukglass var det kanske inte så konstigt att det var tungt. Eftersom det har gått lång tid sedan loppet följer summeringen från Strava, ocensurerad och rå:

“Otränad men med sikte på att komma i mål inom fem timmar och ha lite kul under tiden. Masterstarten drog ut på tiden, officiell tid 04:37, tio minuter sämre än förra (otränade) året. Klarade under fem timmar (28km/h) enligt egen tidräkning (missade de första minuterna).

Första fyra milen helt bekymmerslösa, höll rätt tempo i lagom snabb grupp och hade planer på att haka på dem tills backarna började kring åtta mil. I en brant backe körde två killar ihop framför mig och jag fick panikurkoppla vänster fot OCH DÅ GÅR SKITPEDALEN SÖNDER så att jag resten av loppet inte kunde dra något alls med vänster ben. Det kändes lite halt på pedalen och stundtals lite farligt då farthinder passerades i hög fart och jag gled av pedalen. Nåväl. Det blev ensamcyklande tidigare än planerat, men vågar inte skylla det på pedalen. Första backarna vid åtta mil var hårda. Backen kring 108km var mördande och bestod av ett långt band av cyklister. Väl uppe kändes det inte så hemskt då det inte var så många som cyklade förbi mig. Kramp? Ja, det känslan fanns med därefter. Klarade dock att hålla undan krampen riktigt bra i år, hade bara småkänningar.

In i staden med så mycket smärta i kroppen, genom skogen helt utan energi och med viljan att bara få komma fram så att lidandet tog slut (och att inte få punktering, DET hade antagligen knäckt mig så hårt att jag hade sprungit sista biten). Vid trafikljusen i höjd med Ullevi tändes den sista gnistan och jag trampade på för allt jag hade, avslutade starkt och hade så ont i hela kroppen.

Nöjd med insatsen, men tänker inte göra så här dåligt nästa år.

För övrigt tämligen sömnlös efter loppet då det gjorde så oerhört ont i kroppen att bara ligga ner. En ny nivå helt klart, sannolikt pga att jag var så otränad.”

Så för att kort summera:
– Trasig pedal efter 38 km
– Tappade klungan tidigare än förra året
– Blev inte frånåkt i mördarbackarna (108 km)
– Utmattad, inte bara jättetrött
– Smärta i kroppen dagarna efter loppet
– En solbränna som krävde Alvedon för att vara hanterbar
– Ändå kul.

Tanken är att aldrig någonsin göra om ett lopp på det här viset. Jag var inte förberedd och även om prestationen under loppet var okej i förhållande till träningsmängden innan så var det mindre roligt efteråt. Det ska inte göra ont efter tävling, det ska bara kännas att man har ansträngt sig.

Tiden efter loppet har varit fylld med bärande av diverse kartonger och möbler och cyklingen har hamnat lite i skymundan. Planen just nu är att komma igång med träning överlag och inte bara sikta på att göra cirkulära rörelser med fötterna.

Målen ska såklart nås, det är inget snack om saken! smiley



Dan före dan

LVG Posted on Fri, May 04, 2018 22:28:33

Imorgon är det Göteborgsgirot och 140 kilometer asfalt ska genomlidas. Det kommer såklart vara skönt också, men med tanke på att jag har cyklat 95 kilometer hittills i år lär det endast känns bra i nedförsbackarna. Oavsett ska det bli riktigt roligt. Målet är att komma i mål på mindre än fem timmar (min tidtagning) men jag välkomnar gladeligen ett oväntat starkt psyke som tar mig in på en tid närmare 04:30 (inte realistiskt, men man får drömma).

Egentligen är jag nervös men Tove sköter sig bra som sällskap och lyckas få mig på andra tankar. Vi har kolhydratladdat hela dagen (Tove sympatiserade, särskilt gällande glassen). Överlever hon morgondagen trots att jag inte kommer att prata om annat än cykling före 15:00 får hon en till.

Imorgon gäller det!



Semestercykling

LVG Posted on Thu, July 20, 2017 16:18:58

Eftersom semestern bjöd på hela EN DAG med cykelmöjlighet måste den såklart nämnas i bloggen trots att semestern är slut och en 80-timmars arbetsvecka är påbörjad (fem sjukluckor på jobbet gör sitt). Oj, dåligt fokus. Men här kommer det cykling!

Hjo! Staden som är ett enda stort villakvarter bjöd på strålande sol och fantastiskt vackra landsvägar. De första 27 kilometrarna körde vi i lite lugnare tempo, därefter delade jag och Gina på oss och jag tog en längre vända hem. Jag drog upp till Tibro och vidare österut genom skogen. Hur mysigt som helst. Eftersom tempot med Gina var något lägre valde jag att dra på ordentligt. Snittade över 30km/h vid framkomst till Hjo. Mycket nöjd!

Därefter bilade vi och cyklarna ner till Knislinge. Mamma och pappas granne Lasse har nyligen börjat cykla men trots det kört Halvvättern (och därmed knäckt mig i längsta distans cyklar på en runda…) och han vill köra en sväng. Vi drog ut en kortare runda och nog kändes det i benen. Inte för att jag någonsin skulle visa att jag var trött, men det kändes.

Allt som allt en fantastiskt bra cykeldag! Rundorna finns på Strava: Hjo och Knislinge

Det skulle varit lite bilder från rundorna men bildbiblioteket har fått snedspel. Det kommer inte bli bättre av att jag också får ett så ni får visualisera strålande sol, gröna fält, doften av gräs, härlig med/motvind och mjölksyra i benen.



En ny cyklist!

LVG Posted on Fri, June 23, 2017 23:43:50

Matilda har skaffat LVG och idag drog vi ut på en sväng. Jag förstår hur David kände när han drog ut mig på min premiärtur och jag kan inte känna nog med tacksamhet gentemot honom såhär i efterhand. Det är kallt att cykla när tempot är lite lägre (särskilt som turen ut bjöd på härliga nio grader i skuggan och turen in var konstant kring sex grader…). Vi cyklade till Holmsund och råkade snubbla in på familjemiddag hos Kicki. Efter en lite längre paus cyklade vi hem igen i något snabbare takt. Det var riktigt kul att cykla, särskilt när man ser potential i en framtida medcyklist. Tyvärr klädde vi oss regelvidrigt båda två men det ska ju finnas något att utveckla förutom farten.

Dagens topp tre:
– Att äntligen vara på cykeln igen
– Jaga bil med cykel
– Känslan när värmen kommer tillbaka i händerna

För skojs skulle kan vi kika lite på hur det ligger till med mina mål. Det har gått 56% av året. Jag har nått knappt 15% av mitt distansmål på LVG, men om jag cyklar “bara” 9,4 mil i veckan resten av året når jag det. *sitcom-publiken skrattar*
Kajakandet har kortare säsong och har redan nått nästan 20%. Det kommer jag att klara av känns det som. 10 mil motsvarar ca 20 timmar. Cykling däremot… Nåja, visioner är inte helt fel de heller!



Göteborgsgirot 140km 2017

LVG Posted on Sat, June 10, 2017 18:48:45

Världens kortaste summering av Göteborgsgirot (eftersom jag skriver om det en månad för sent):

– Många mil platt mark och rolig cykling. Strålande sol.
– Kedjan hoppade av. Trampade ikapp klungan någon kilometer senare, kramp i benen.
– Uppförsbacke. Tappade klungan. Cyklade inte om någon.
– Kramp.
– Stadstrafik. Kramp.
– Upplopp. Cyklade ifrån två man.

Sämre tid än förra året men det var väntat. Nästa år hoppas jag att jag har en bättre försäsong och att cyklingen är roligare. I år var det för mycket runtomkring som gjorde att girot blev en belastning snarare än en rolig grej. Det ska dock nämnas att väl på plats i Gbg var det bara roligt med cyklandet och jag önskar att känslan hade hålla sig kvar när jag kom upp till Umeå igen. Tyvärr hade snöfall motsatt effekt…

Så precis som så många gånger förr är det bara att bryta ihop och komma igen. Nästa år hoppas jag kunna cykla utomlands i anslutning till girot och därmed inte bli lika knäckt när höjdmetrarna kommer.



Gotland!

LVG Posted on Sat, April 01, 2017 22:44:18

Idag cyklade jag på Gotland! Ön är i princip byggd (Skapad? Gjord? Välj själva) för cyklar med bra asfalt, trevliga medtrafikanter och fint väder. Eller hyfsat väder. Ön är i alla fall cykelvänlig. Rekommenderas!

Dagens cykeltur, också känd som Tour de Motvind, skulle vara lång och blev också (hyfsat) lång. 53 km motvind på väg ut med ett litet pit stop för kaffe och choklad. Valde att vända när det började regna. Kände mig väldigt energilös och stannade till vid samma kiosk som tidigare för ytterligare energipåfyllning. Jag fattade det inte då, men efter 80 km slog det mig att jag hade bonkat låååångt tidigare (bonka = energin är slut. Helt slut). Det är hemskt. När energin är slut så är den slut. Alla choklad som jag stoppade i mig tillförde inte energi nog att prestera, de förlängde bara förmågan att fortsätta trampa runt pedalerna i några mil till. När energin är slut så är den slut.

Och då händer det. På väg mot Visby går en kille i 14-årsåldern. Han vänder sig om, sträcker upp händerna och ropar “kämpa på”. I efterhand ångrar jag att jag inte stannade och tackade för de peppande orden för det gjorde hela min cykelrunda. Så jag pressade på. Det gjorde bara ont i mina små lår. Så fort grabben var utom synhåll drog jag ner tempot igen. Det är kul att göra bra tid, men det var sen länge kört. Överlevnad var det nya målet.

101,7 km! Helt okej ändå, även om det var lågt tempo. Finns som alltid på Strava.

Grabben som hejade på mig, om du någonsin ser det här – Tack! Det behövs fler personer som dig som hejar på andra när det är jobbigt. Du var guld värd på min runda även om jag bara orkade pressa på lite extra i 300 meter. Helt klart dagens höjdpunkt.



Blåsa hem till mormor

LVG Posted on Mon, March 27, 2017 22:05:44

Det sägs att luften aldrig är stilla över Skåne. Det blåser konstant. Idag var givetvis inget undantag, tvärtom; idag blåste det mycket (jag är medveten om att jag har blivit känsligare för vind, men det blåste mycket – mamma kan intyga).

Efter att ha suttit i bilen från norr till söder var det dags att köra ett hårt pass. Det blev inte så. Vinden i ryggen gjorde att det gick fort, men med för klena ben blev det antingen mjölksyra eller för lite effekt och jag fick aldrig upp värmen.

Genomfrusen kom jag hem till mormor och blev erbjuden middag. Ett väldigt enkelt val en dag som denna.

Det är långt till Göteborgsgirot, tyvärr inte tidsmässigt. Cykelguden ska tillbedjas dagligen och regel #5 ska börja gå som ett mantra i skallen. Utöver detta ska jag byta batteri i kraftmätaren och ta tag i träningen. Ska jag cykla som idag kommer jag inte att vara nöjd med min insats i Göteborgsgirot. Hemskt men sant.

Middagen var (såklart) jättegod. Tack för maten mormor!



Next »